Jag fick syn på skedteorin när jag surfade runt på nätet. Det va en kvinna i USA som har ELS som skulle förklara för en väninna om hur ELS påverkade hennes vardag och liv. När hon skulle förklara det skapades skedteorin. Hon gjorde den väldigt konkret och det är det vi människor skulle behöva många gånger för att förstå. En frisk människa har obegränsat med skedar men en människa med någon form av skada eller funktionshinder har ett vist antal begränsade skedar om dagen. När sådana saker som att stiga upp, klä på sig, äta frukost och gå till bussen kostar skedar. Då måste du hushålla med dina skedar. En del av grejen med när hon hon berättade för sin väninnan va att de satt på ett caféet och det blev väldigt konkret med skedar som hon samlade i hop från borden på caféet. När hon berätta vad väninnan berätta vad hon gjorde under dagen plockade hon samtidigt väninnan skedar. Det kostade massor med skedar och när en normal dag för väninnan va halvvägs va skedarna slut. Just det konkreta och handfasta är bra många gånger för då blir det på riktigt och inte bara någon mossig teori. Väninnan blev ledsen och undrade hur orkar du? En del får med tiden utökat med skedar, andra lär sig dela på sina skedar och en del lär sig prioritera vad som är viktigt att lägga tid och energi på.
Originalet på Engelska hittar du här och en svensk översättning i sin helhet hittar du här.
Jag träffade läkaren på vårdcentralen i går. och sjukskrivningskoordinatorn och socionomen från hörselvården. Naturligt vis är det flera som vill höra hur det gick. Jag vill inte skriva så mycket förs jag vet att saker klaffar. Att alla som va med vet vad de ska göra och allt liksom går som det ska. Ni vet de där. Att vi ska förstå vad vi säger till varandra och vad den andra hör och att de som har ansvar för saker verkligen gör det dom ska. Över lag kändes det som ett bra möte. Mamma tyckte att jag inte va nog tydlig med vart jag hade ont när de frågade. Hemma brukar jag inte ha svårt att att säga det. Men då kunde väl mamma sagt det då?
Jag ska i alla fall på arbetsförmågebedöming på något stället i Växjö om nu försäkringskassan är samarbetsvillig och skickar mig dit.
För att då förtydliga det. Det är vänster sida av ryggen. Jag kan peka ut precis var på vänster sida om ryggraden det börjar och sedan går det upp till nacken. Där blir det också värre på ett ställa vid nacken. Men det ända de ser är lite spänningar. Det har hänt att sjukgymnaster har stannat upp när de kollat min rygg och kommit till stället som är nere i ryggen. Men inte kommenterat det. Att jag även har skolios. Men det har man inte heller gått vidare med. Man har bara antagit att det inte kan vara så farligt. Lite frustrerande kan jag tycka som går med det dagligen.
I kväll ska vi ha födelsedagskalas för alla som fyller år i September här hemma. Det är några stycken. Bland annat min dotter och jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar