lära känna sin kropp. Jag har skrivit det förr. Jag vet.
I dag har jag troligtvis tagit i som jag kommer att få känna av i morgon. Man ska lyfta med benen och någon stans vid magen ska man spänna. Inte uppe i bröstryggen och nacken. Men samtidigt ska man våga leva. Jag blir så trött på att tänka på hur jag lyfter och går. Så i bland får jag liksom. Som med allt måste jag, vi, ni ge det tid. Tankar tar tid, kroppen behöver tid på sig, det är mycket som behöver tid helt enkelt. Jag behöver tid för att lära mig nytt. Att liksom inte ge upp på vägen och tycka att det går ju inte.
Det finns mycket som behöver tid då måste man ge det de. Fast det är väll det vi inte gör. Vill att det ska hända NU och att det ska vara bra nu!!!! Vi har inte tid att vänta. Blir det inte bra nu så går det inte att göra något åt. Känns det igen?
Så jag måste ge mig själv tid!! Tid för att misslyckas och tid för att lära mig. Tålamod att lära mig nytt och tillåta mig själv att ta tid.
Och så måste jag lära mig att inte vara rädd. Rädd för värk som gör att jag inte vågar. Men samtidigt inte vara dumdristig. Ja ni förstår.
Jag hoppas att det jag skriver hjälper någon annan. Eller? Mig hjälper det i alla fall. Att få sätta ord på alla tankar i mitt huvud.
Så behöver jag lära mig att inte sitta så mycket vid datorn.
Ja, det är sant! Behöver sägas ofta, för det är svårt!
SvaraRadera