7 juli 2013

dagens kloka flumm

När jag va hos sjukgymnast i Göteborg på min senaste göteborgsresa. Så sa prata sjukgymnasten att jag behöver göra något mera en hitta bot för min värk. Ta vara på de liv jag faktiskt har. Det kanske är dags för det?

Nu när det känns som att de verkligen tror på att jag har mera en lite spänningshuvudvärk. Senaste besöket hos läkaren sa jag att jag upplevde det som att de bara trodde att jag hade lite ont. Kändes som att hon förstod hur jag mena.

Det hänger ju i hop med att inte vara rädd för värken. Att kunna ta vara på när det känns bättre.

Jag är inte dum så jag fattar att det handlar om självbild, och bild av mig som andra har. Att kunna slappna av på riktigt. Att kunna duga för sig själv och att inte behöva hålla sådan fasad hela tiden. JAG FATTAR!!!

men/och så har det att göra med att jag har en helt annan perceptionsförmåga eller förmåga att tolka min kropps signaler. Jag är inte en sådan som sjukskriver sig för att jag har lite ont i ryggen.

Där med inte sagt att jag inte ska och bör hålla på med yoga, sjukgymnastik. Jag menar håller jag på som jag alltid brukar. Så kan jag väll inte tänka mig att det ska bli bra eller bättre.

Många gånger har "du får väll skärpa dig" ekat i mitt huvud. Det är som att jag får väll skärpa mig och inte gnälla över lite värk. Tills jag har så ont att jag inte vet vad jag heter. och det är ingen gångbar väg heller.

Att ta vara på livet och min kropp. INTE bara köra på! Göra övningar som kroppen mår bra av och ta vara på dagen och livet. framför allt att kunna säga NEJ!!!

Nu kändes jag mest flummig. Men det kanske jag inte är?!

Jag har förresten lite drömmar och mål. Men de tar jag en annan gång. Eller jag vet inte. Vissa saker ska man inte berätta för andra. Då försvinner magin.


1 kommentar:

  1. Förståndigt resonerat. Du är på väg, tror jag.
    Kram!

    SvaraRadera