Sist och slutligen vill jag skriva ett stort tack till alla som hjälper till!!
Om vilja och mod, att lära sig vilka berg som ska bestigas och vilka som är för svåra för det. Att hitta en väg som innebär lagom mycket utmaningar,om att kunna förlåta sig själv och ta hand om sig själv och erkänna att i bland gör livet bara så ont.
31 augusti 2014
det är väldigt mycket nu
packa ihop min lägenhet i Göteborg, sedan packa in i skåpbil som jag fått låna av svågern (tack så väldigt mycket!), köra hela långa vägen hem till Småland, lasta ut all ur skåpbilen, sedan skulle föräldrarna flytta från huset de bort i som ska bli mitt till ett annat hus i byn de köpt. Ungefär så långt har vi kommit nu. Så nu när huset nästan är tömt kan jag (vi) fundera på att bara in, packa upp, montera mina grejor i huset föräldrarna har tömt. Innan har det känts som att jag bara varit på besök hos mina föräldrar nu känns det ju som att det skulle kunna bli mitt. Jag är medveten om att de finns de som gjort betydligt mer en mig. Men jag gjort räcker för att halva kroppen ska dunka. Man är ju glad att man inte flyttar varige vecka. Hoppas att vi bara kommer i ordning någorlunda i tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar